Som mamma blir man vääldigt stolt när saker sker för första gången. 
Men det är inte det allra första steget, tanden, ordet, leendet eller skrattet detta handlar om. 
Nej det är något mycket större! 

Jag har för första gången kunnat klä av Snöret hennes ytterkläder och lagt henne i sin säng och hon har sovit under hela proceduren! 
Tjihoo! 

Fast det är kanske inte är så konstigt att hon var trött, vi har varit på BVC-besök idag. 
7250g och 64,5cm väger å mäter hon nu.
Dessutom var där två hemskt hemska tanter som kom med något vasst (sprutor) och stack i låren. 
Kärringjävlar hörde jag Snöret tänka innan hon brast ut i gråt.

Så för att kvällen ska bli så behaglig som möjlligt får jag se till att ha tuttarna fyllda å alvedonen på lager. Jag ska se till att ha nappar framletade och lägga ut en i varje kvadratmeter på huset så att vi inte behöver leta när vi behöver en. Och tro mig, vi lär behöva en!