Skofantast och bebis med temprament

Snöret har nu kommit på att skor gör en lyckligare(Vilket jag vet av erfarnhet). Så nu ska det lånas skor av mamman. Jag har ställt undan de höga skorna. Känns inte riktigt som att hon ligger rätt i ålder för att ha klackar ännu.

Jag skäms i skrivande stund av det erkännande jag nu ska göra. Jag äger ett par foppatofflor. Go on, judge me
De får hon låna utav mig. 
Hon sätter i sin lilla yttepytte-fot i min jättesko och ska börja gå. Foten går men skon följer av naturliga skäl inte med. Detta utlöser ett raseriutbrott av rang. Hon skriker med en klang av jätteförbannad i två sekunder. Försöker en gång till och naturligtvis blir resultatet likadant som gången innan och skriket uppstår igen. 
Innan jag tog bort tofflan för henne hade hon testat ett X antal gånger och var så arg att hon skrek oavbrutet. 


 
Foppatoffla-provande-Snöre
 
Alltså, skogillandet kan jag gå i god för att det kan hon fått av mig men det där tempramentet.. Det har hon utan tvivel inte fått utav mig. Det är pappan som står för det. Ja visst, så måste det vara.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Ida dahlström utan Ö

idadahlstrm.blogg.se

RSS 2.0