Det är en sån där dag idag.
En sån där dag då man önskar att man kunde få gå å lägga sig i femton minuter till å när en slår upp ögonen igen har dagen börjat annorlunda.
Vi, jag och Snöret, har hunnit med följande;

Började med i morse då Snöret skrek å skrek å varken mat eller napp hjälpte.
Tog av blöjan då hon kissat en sjö, aha det var blöjan det var fel på.
Typiskt, det finns inga fler blöjor i sovrummet.
Och där somnar hon om.
Och där somnar mamman om.
Vaknar 10 minuter senare, Snöret har vaknat och ligger å pratar å sjunger å dolar.
Går upp, tänder lampan, klär på mig kläder.
-Kom Snöret, nu går vi ner å sätter på dig en blöja innan det är för...
Där kom bifloden till sjön, i sängen.
Typiskt!
Går ner.
Upptäcker kaoset i köket efter att varit utan diskmedel i en och en halv dag.
Dåligt humör.
Ringer lillasyster.
Har ner ett glas på golvet som går sönder i miljoner biter.
Suck!
Suck hör man även kommer från mina barfota fötter som står mitt i glashavet.
Säger Hejdå till lillasyster, tappar mobilen i golvet.
Hämtar dammsugaren, suger upp det glas jag inte kunnat plocka upp med händerna.
Ställer tillbaka dammsugaren, stöter till en bukett torkade rosor som hänger på väggen.
Rosorna låter som om de inte fått vatten på flera år och faller till marken i miljoner bitar.
Har dammsugaren i alla fall i handen.
Går in till Snöret som ligger på golvet i vardagsrummet.
Snöret har somnat.
Mamman lägger sig i soffan, somnar.
Snöret vaknar.
Övertrött! Skriker i ungefär en kvart innan hon förstår att det är mycket skönare att sova än skrika.
Klockan är inte ens 10 på förmiddagen.
Resten av dagen känns som en okollad skräckfilm som jag vill ska förbli okollad.