Snöret vaknar strax innan åtta efter en hel natts sömn. Glad och munter. Hon kvittrar glatt i mörkret. Hon myser och gosar, delar ut rikligt med pussar och kramar till mamman, till kudden, till nappen, till mamman igen. 
Vi ligger så länge och väl. Till slut verkar det som om Snöret har ångrat sig lite och kommer på att hon nog vill sova en stund till.

 

När Snöret börjar sovknorra och sluter sina ögon hör jag en änglakör i bakgrunden.  Den sjunger så tjusigt och jag vet att detta är ett ögonblick som jag ska ta vara på länge. Morgonen då jag fick somna om igen.

Ni kan tro min lycka var total när även jag blundar och är på väg in i sömnens land.

 

Då ringer pappan...

Av alla dagar på året, av alla klockslag på dygnet ringer han och väcker oss när vi just somnat om. 
Både pappan och telefonen var billiga.