Mission impossible

Det brukar gå underbart lätt att lägga Snöret om kvällarna. Jag brukar ge henne en skvätt mat och sedan ligger vi och gosar en stund i våran säng. Då brukar det ta cirkus fem minuter så sover hon och då lägger jag över henne i sin egen säng. 

Gårdagens nattning var inget undantag. Men hon råkade vakna när jag bar över henne och det var då hon inledde "Operation: Låta bli att somna" 

På sådana här små bebisar finns det få växlar av trötthet. Antingen är man pigg och vaken, trött och sover eller övertrött och vaken. Den senaste brukar kunna vara jobbig. 

Alltså, operation: Låta bli att somna. 

Eftersom Snöret redan hade somnat en gång så hade hon en växel som egentligen inte finns, trött och vaken.
Jag lät henne ligga i sin säng och tittade på hennes operation.. 


-Haha, nu kan mamman glömma att jag sover. 
 Hehe, nu ska jag göra allt annat än att sova.
 Hihi, jag ska inte sova på heela natten!

Om jag sätter mig upp somnar jag ju aldrig, börjar med det. 
Titta här ligger ju min gosekanin. Åh den är såå mjuk och gosig att stryka i ansiktet. Mmmmm, DONK!
Hoppsan, ingen såg att jag ramlade ner på kudden, ingen skada skedd.
Å gosehunden är mysig att lukta på. Mmmmmmmmm DONK!
Det var konstigt vad trögt det gick att sätta sig upp nu. Jag låter bli att lägga mig mer nu.

Vart var jag, jo hunden. God att lukta på. Men oj vad det kliar i ögonen. Typiskt.
Å där sitter mamma och tittar på mig, (hon är rätt fin, morsan) tänk om jag skulle lura henne lite.
Om jag lägger mig ner på kudden så tror hon att jag somnat, hehehe.
 
Snöret lägger sig ner
 
Haha nu lurade jag henn...ZzzzZzzzZzzz


Operation: Låta bli att somna. Misslyckad! 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Ida dahlström utan Ö

idadahlstrm.blogg.se

RSS 2.0