Jag skippar efter-mello-festen och slår ett slag för den rena tvätten.

Jag vet vad jag har att göra en stund framöver. Men tvätten bryr sig inte om det är lördag eller tisdag. Den ska vikas ändå.
Men vi har det trots allt ganska mysigt, tvätthögen och jag.

Jag hittade en docka nere i källaren som jag tog upp till Snöret.

Dockan, som blev mäkta populär på en gång, fick både smaka puss och kram och en och annan snyting med. Men mest puss.

Tänk att det får plats med så mycket snor i en liten barnnäsa. Och inte bara snor, en hel del gnäll får även plats. Hur stor plats finns där innanför egentligen. Undrar om det är så att jag kan använda hennes bihålor till att smuggla saker. Något exotiskt djur kanske. Men inte knark. Knark är Bajs!!

Även mamman är full i snor och host.

Vi planerar att bli friska inom kort!

Dig har jag fått choklad av min karl, bara för att jag är jag!

Snöret tycker om att äta själv. Mycket roligare än att mamman ska trycka in maten i munnen.
Men det blir kladdigt, oj så kladdigt!

Efter maten ställde jag Snöret i duschen men jag tror fortfarande att hon har köttfärs lite här och där.

Men kladd hör till. Hon måste få lära sig och det gör hon inte av att jag matar henne.
Frågan är bara hur mycket mat hon stoppar i munnen och hur mycket som hamnar på kläderna, i stolen och på golvet.

Idag har jag å Snöret varit iväg och sjungit för fulla halsar.
Snöret var duktig på att gala. Men hon tyckte det var tråkigt att sitta stilla.

-Snöret, vad tyckte du var roligast?

-Det var när sångledaren läste ett stycke ur en bok. Då kröp jag fram till henne och smakade på boken. Hihi, den smakade gott.

Idag är vi i garaget med pappa..

Uha, kan inte sova.

Jag somnade när Snöret la sig vid tio, vaknade när Sambon kom å la sig en halvtimme senare. Efter det har jag legat sömnlös.
Va nyss ner å käka en apelsin, upptäckte då att brännaren lagt av så det var svinkallt på nedervåningen.
Finns få saker som får en sucka så djupt.

Jag kommer vara trött imorgon när Snöret vaknar pigg och rask. Huvva, det är nästan värre än att ligga sömnlös när en vet en ska till jobbet dagen efter.

Snälla Gud, låt mig få sovmorgon. Till iaf åtta. Amen

Alltså, brödrosten!

Den är inställd så att brödet rostas i 3min. Första skivan blir alldeles perfekt, alldeles gyllenbrun och härlig. När man skall då rosta andra skivan är inställningen fortfarande på 3 minuter men skillnaden från den första skivan är att nu är rost-trådarna i brödrosten redan varma. Vilket resulterar i att den andra och tredje skivan blir alldeles svart.

Men lugn, jag har en lösning till problemet.
Tänk er brödrosten 3.0 som känner av temperaturen på brödet så att varje skiva blir lika rostade. Eller att brödrosten är genomskinlig så att en kan se på brödet när det är klart.

Patentverket, vad säger ni? Kan det bli något?

Jag är i behov av en tulpanvas. Jag har vaser men inte med vid hals. Så det ser bara dumt ut. Så länge får tillbringaren agera vas. Det går väl, så länge jag inte behöver tillbringaren som just tillbringare.

Tv:n har gått sönder. Den har slutat producera bild. Den ger bara ifrån sig ljud. Så nu blir det blott att lyssna till 7th heaven på förmiddagarna.


Men vilken radio, en riktig badassmotherfucka' radio.
Nån annan som räknar sin radio i tum?? Va? Jasså inte. Hehe, värsting alltså!

Helgen spenderade jag och Snöret hos mamma. Tur att det var så många mostrar och morbröder å mormor å moffe som ville pyssla om Snöret för jag var tvungen att sjukskriva mig, både som mamma och människa. Feber och en näsa full med snor. Så mycket snor att jag kunnat utfodra hela familjen. Men det var ingen som ville ha mitt snor.

När vi kom hem var det Snörets tur att bli sjuk. Inget snor som tur var men en förskräckligt massa feber.
Roligare har jag haft får jag säga. Att inte ha nån ork eller energi till ett friskt barn och inte ha nån ork eller energi till ett sjukt barn är två olika saker har jag fått erfara.
Jag är nu så trött att mitt namn har förvandlats till ett superlativ. Trött, Tröttare, Ida

Snöret är på bättringsvägen och jag får förhoppningsvis komma upp ur dvalan. Det ska bli skönt!

Jag övervakade idag en diskussion på facebook som handlade om att en del tycker det är äckligt att amma öppet.
Jag ville egentligen kasta in mig bland tuttarna och skriva jag med men jag lät bli. Flera gånger formulerade jag mig för att sedan radera. Så jag kan väl uttryck mig här i mitt eget forum istället.

Det var en som tyckte att vi mammor skulle knö in oss på caféets toa och mata våra små. Men hur många vill sitta på dass å käka??

Jag anser att mitt ansvar som mamma att se till att mata mitt barn när hon är hungrig väger tyngre än att ta hänsyn till de som tycker det är äckligt.
Dum diskussion.

Är jag på stan, till exempel, så flashar jag inte direkt mig själv om Snöret måste äta. Jag tvekar inte att mata henne men jag trycker heller inte upp tuttarna i fejjan på nån. Jag skyler mig men det är för min och Snörets egen skull. Inte för nån annans skull.

Vad gör lite tutte egentligen?
Släpp tuttarna fria!

Jag måste antagligen utöka min repotoar av barnsånger innan Snöret förstår vad jag sjunger för henne.

Sånger jag sjunger för Snöret som jag inte borde:

•en kungens man, jag tror det är Mikael Wiehe som har gjort den. Den handlar om Maria som är på väg att bli våldtagen av en riddare men som hon istället sticker kniven i och blir stenad för det. -olämplig

•rara söta Anna, Ronny och Ragge
En textrad: Snälla, rara, söta Anna. Säg kan du inte Stanna? Vi behöver dig, vill pöka dig, säg inte Nej. -olämplig

•In kommer far, full som han var.
För er som vill ha hela texten får fråga. Så grov i mun får man inte va på bloggen. Bara till sin dotter?!? -- Mycket olämplig

Skärpning, Ida
Men vi ska iväg till småbarnssång på tisdag. Den går genom kyrkan så jag tror inte att de sjunger just dessa sånger.
Hoppas att vi lär oss några nya.

Jag är svullen i halsen och har lite ont. Nu vet sånna snuskiga varklumpar (eller vad det nu är) som kan komma upp utan anledning bara sådär när man har ont i halsen. De luktar apa och är bara helt vidriga.
Idag när jag satt och snaskade lunch råkade en sådan komma upp ur halsen och ja, jag tuggade på den.
För er som undrar så smakade den precis som den luktar.
Jag.spyr.bara.jag.tänker.på.det!

..mot bollar

Jag skrev för ett tag sedan att Snöret snöat in sig på lappar. Det var lappar både hit och dit. Men nu är det alltså bollar som gäller.
Hon puttar bollen och kryper efter, puttar och kryper.
Det handlar kanske mer om att inte riktigt kunna greppa bollen istället för att putta, vad vet jag.

Här skådas i vilket fall nästa Zlatan. Det är jag relativt säker på.
Hur ser lönerna ut inom damfotbollen? Behöver jag pensionsspara eller ska jag satsa de pengarna i hennes fotbollskarriär?

Nej. Inget har hänt. Det är bara sådan som jag är. Så fort något känns som ett måste, stänger jag ner. Det är inget jag är stolt över men så funkar jag.
Att skriva ett inlägg om dagen kändes plötsligt som ett måste. Så då gjorde jag inte det.
Vi har en liknande situation här hemma. I helgen som var skulle vi åkt till Falun på en tripp men det vart tyvärr ingenting. Jag hade tillochmed packat väskan. Den väskan står fortfarande ouppackad. Här om dagen sa sambon åt mig att packa upp den. Han frågade inte lite försynt om jag inte kunde vara snäll att flytta på sakerna utan mer som ett uppmanande (till en 10åring).
-gå och plocka ihop kläderna som du dragit fram nu!
Jag kände pressen, stängde ner och helt enkelt lät den vara.
Jag ska om möjligt packa upp den senare, kanske. Om det inte är så att jag följer med min morbror och syster ner till mamma på fredag. Då kan jag bara låta den vara som där är.

Oskiljaktiga!

Jag har alltid vart en sån tjej som har haft konstant urinvägsinfektion. Så fort jag har badat, sjö eller hav eller klor = UVI, så fort jag har haft sex = UVI, så fort jag har haft mens = UVI and so on and on and on and on.... Det har gått så långt att jag fått penicillin i förebyggande syfte. Tills för cirka ett år sedan.
Jag hade Snöret i magen då. Jag och min syster var på väg till mamma då jag fick ruskigt ont i ryggen. Men att åka bil 25 mil kan väl vem som helst få ont utav. Vi åkte ner på fredagen och på lördagen hade det onda inte gått över, snarare tvärtom. Dessutom fick jag feber.
Resterande i familjen skrattade lite åt mig och sa att det var så det var att vara gravid.
Söndagen och hemfärden spenderades i tårar och när jag väl var hemma ringde vi 1177 som bokade en jourtid åt mig hos doktorn. De konstaterade att jag hade en njurbäckeninflammation och skickade mig på en gång till akuten. Där fick jag ligga med dropp i nån timme
UVI:n hade alltså gått upp till njurarna.
Jag måtte ha fått en ordentlig penicillinkur för jag har inte haft nån UVI sedan dess. Förens nu. Idag har jag blivit kall när jag suttit i en iskall bil. Och jag känner en otäck bekant känsla i kisseriet.

Först ska jag överdosera mig med tranbär. Sen hoppas jag att symptomen försvinner av sig själv.

Nedrans underliv att bråka när jag haft det så bra ett år!