Solklar förlust... Hihi..
Jag och min snart äkta man har varit ute exakt lika mycket idag. Vi har varken undvikit solen eller legat och stekt. Utan mysslat och pysslat ute. Typ hela dagen dessutom.
Ska vi då jämföra den naturliga brännan som blir när man vistas utomhus så förlorar jag stort.
Jag är fortfarande så vit att nytvättade lakan ser solkiga ut..
Jag är fortfarande så vit att snögubben ser utbränd ut..
Jag är fortfarande så vit att ställer jag mig bredvid ett glas mjölk tror en att mjölken är vatten..
Ja, ni fattar.
Bildbevis:
Lycka är..
Olycka är att vakna till barnkvitter 04:45..
Lycka är att lyckas övertala barnet om att vi ska sova en stund till...
Lycka är att nästa gång man vaknar inse att vi fått sovmorgon...
Det är nått speciellt med sex..
När jag gör kaffe så gör jag alltid sex koppar. Det spelar ingen större roll om jag är ensam och sugen på en kopp eller om vi är ett sällskap på tio personer. Sex koppar, vilket jag får sona för när kannan är slut. Då är jag tvungen att sätta på sex nya koppar.
Jag har varit sån här så länge jag druckit kaffe. Sex koppar, varken mer eller mindre.
Jag tror att det kan klassas som ett tvång detta. Hej, jag heter Ida och jag har tvångsbeteende. Det kanske mina beteendevetande vänner svara på. Behöver jag söka hjälp för detta?
Fast å andra sidan, ska man leva med ett tvång är sex-koppar-kaffe-tvånget överkomligt.
Skofantast och bebis med temprament
De får hon låna utav mig.
Hon sätter i sin lilla yttepytte-fot i min jättesko och ska börja gå. Foten går men skon följer av naturliga skäl inte med. Detta utlöser ett raseriutbrott av rang. Hon skriker med en klang av jätteförbannad i två sekunder. Försöker en gång till och naturligtvis blir resultatet likadant som gången innan och skriket uppstår igen.
Innan jag tog bort tofflan för henne hade hon testat ett X antal gånger och var så arg att hon skrek oavbrutet.
Foppatoffla-provande-SnöreKlätterapan
Hon har lärt sig att klättra upp i/på saker. Man når ju så mycket mer då.
Det enda hon måste göra nu är att lära sig att klättra ner från saker också. Notera klättra, inte ramla..
Äntligen är den här!
Den första tanden är här, som vi har väntat. Trodde nästan ungen skulle bli utan mjölktänder ett tag.
Vart ganska paff när Snöret stoppa in mitt finger och jag kände något vasst därinne.
Nu ligger vi båda och är lite upprymda över detta Snöret och jag. Dessutom kliar det en del så det är svårt att sova.
Dessa hormoner..
Så jag satte igång å tjuta. Såklart.
Men nu sover Snöret gott och kläderna är packade, mer eller mindre torra.
Ska försöka rycka upp mig och göra en rensning till i Snörets garderob. Hon har nämligen växt ur en till storlek den unga damen. Snyft.
Btw familjen.. Snöret önskar sig kläder i strl 86 när hon fyller år. Tack på förhand.
Hemma i vardagens gråa vrå
En hel perfekt helg! Jag tänker inte ens skriva några "Men..", eller jo det tänker jag förresten men dessa "men.." drar liksom inte ner helhetsbetyget ändå.
Men - Snöret tyckte att halvsex var en bra tid att slå upp sina blå/grå/gröna ögon på så att jag kan inte stoltsera med att jag sovit allt för länge. Dessutom serverades frukosten inte förrens två timmar senare så jag såg i kors där vid halv åtta, dels av trötthet, dels av hunger.
Men - Lördagen bjöd på mulet och blåst. Snorkallt dessutom. På kvällen skulle vi ha haft skoteroveraller med oss på Ullevi för det var verkligen kallt. Snöret somnade iofs redan innan Speedwayen börjat och vagnen fick vi inte ha med oss så jag värmde henne och hon värmde mig. Det var värre för Pappan och Bonusen (Mitt Bonusbarn som också är Snörets äldre syskon)
Dessutom måste jag bara klaga på den svenska publiken på Ullevi, speakern fick uppmana publiken att klappa lite i sina stackars fryssna händer när det var svenskarnas tur att åka. Polackera, danskarna och den fulla tanten bakom mig hördes destomer.
Jag har fått vara med de jag älskar mest, då spelar resten egentligen inte så stor roll.
Dagen
•sängen.. Är inte helt ofattbart en del av vårt hotellrum. Jösses va skönt det ska bli att sova i den där sängen, ligger faktiskt just nu i den.
•utsikten.. Från fönstret på hotellrummet. Hade det inte varit för att det finns en massa att göra när vi är här så hade vi kunnat spendera dagarna med att sitta i fönstret och titta på folk.
•chokladbollen.. Var stor! Vi orkade inte äta upp hela. Vi lämnade nästan halva. Men smaskig var den tillsammans med en latte.
•Snöret har varit helt lyrisk idag. Det har varit mycket att titta på. Så nu är både hon och resterande av familjen TRÖTTA!
https://cdn2.cdnme.se/3889093/7-3/pic_51841085ddf2b30d944eb6ce.jpg" class="image">
https://cdn3.cdnme.se/3889093/7-3/pic_518410a79606ee0970ae8077.jpg" class="image">
https://cdn3.cdnme.se/3889093/7-3/pic_518410bce087c3317e8ad062.jpg" class="image">
https://cdn3.cdnme.se/3889093/7-3/pic_518410c7e087c3311241de4d.jpg" class="image">
Semester
Efter tre år tillsammans, en unge och en påväg, snart gifta också så har vi packat våra väskor och åker på vår första gemensamma semester.
Hotell, shopping, speedway står på agendan.
Ingen matlagning, tvätt, städ, disk på hela helgen. Grattis till mig!
Utmaning
Hittade en hemsida där de säljer pussel i mängder, stora som små, som jag kommer ganska frekvent att besöka. Minst ett pussel i månaden borde jag vara värd.
Så till utmaningen. Säg att du har ett 1000bitars pussel hemma. Jag vet inte riktigt hur många pussel en familj har i genomsnitt men säg att det är ditt enda och det är lagt ett par gånger. Du vill nödvändigtvis inte behöva köpa ett nytt pussel men vill ändå skruva upp svårighetsgrader ett par steg. Låna hem en ettåring.
Försök nu att pussla pusslet med hjälp av en ettåring som är intresserad av varje liten bit. I ettåringens värld är det möjligt att varje liten pusselbit smakar olika, den ena godare än den andra.
Kort och gott: Lägg ett pussel med hjälp av en ettåring och varje liten pusselbit ska in i pusslet. Utmaningen är inte klar förrens pusslet är komplett och varje bit ligger där den ska.
Det senaste pusslet i samlingenSom ett brev på posten
Men så kom posten.
Triumf..
Snöret har i två dagar i rad lyckats somna i sin säng utan att morsan är närvarande. Snöret brukar annars vilja somna tätt, tätt intill sin mamma och endast då kan hon gå med på att sova i ett par minuter. Men alltså, helt själv. Hon har bytt ut mig mot Ninen. Hennes gosekanin. Så nu ligger hon tätt, tätt intill Ninen. Gärna för mig!
Jag tror att detta medförde en separationsångest i natt. För mamman alltså. Jag har nog vaknat minst tio gånger i natt och undrat vart Snöret är. (Även om hon mestadels sover i sin säng nattetid så vaknar hon oftast en gång och jag hämtar henne och lägger henne i våran säng). Yrvaket har jag satt mig upp för att leta efter henne i sängen, (Man kan hitta Snöret lite varsom i vår säng) tills jag kommit på att hon inte har vaknat ännu. Jag tillochmed tallade på Sambon vad i tron om att det var Snöret som lagt sig i fotändan.
Hm, det här är nog nyttigt för mamman.
Hipp hipp HURRA!
Denna bild är tagen precis för ett år sedan. 28april 2012En månad innan Snöret föddes.
Charmigt värre, Snöret har ätit ett chokladkex.. Mmm, gott!
Snöret och hennes mamma (eh jag alltså)
Snöret ute på prommis.
Bollen har hon ärligt stulit från hunden. Nöjd!
Lakan alternativt brudklänning
Jag gifter mig i sommar och har klännings-issues. Har beställt en som är alldeles förstor och den kanske kommer att passa till sommaren. Jag har även beställt en som är alldeles för liten och en lär ju absolut inte passa till sommaren.
Jag funderar starkt på att ta ett laken, måtta ut vart mitten är, klippa ett hål stort nog för att få genom huvudet och sätta ett band i midjan. Brudklänning as good as any. Eller så går jag naken. Vilket som.
Det bara är så, graviditet och bröllop passar inte ihop. Jag vet inte va jag tänkte på. Jag kommer ju heller inte undan, en har ju ofrivilligt allas blickar mot sig. Kanske kan gömma mig bakom vigselförrättaren, alternativt bakom fästmannen. Det är en möjlighet.
